Nu är det bara en månad och elva dagar kvar tills jag får tillåtelse att börja springa igen. Det känns ganska läskigt med tanke på att 30mins promenad gör fortfarande ont.
Men man får ta en dag i taget och jag får väl testa mig fram helt enkelt.
Just nu väntar jag också på att få en ny kallelse till Sophiahemmet för att träffa deras sjukgymnast. Han ska göra nya mätningar på rörligheten i höften och se om det blivit bättre.
Min sjukgymnast som jag har här i Bålsta tycker att jag bara blir bättre och bättre för varje gång vi ses. Och just nu så känns det som om jag är vigare nu än jag var innan operationen och det säger ganska mycket. 
Tyvärr så kommer han inte jobba kvar och jag kommer få en ny sjukgymnast. Så jag hoppas innerligt att jag får en lika bra som han är. Annars så kommer det bli en ganska stor omotivation att gå dit.
För övrigt så går träningen väldigt bra. Jag har kommit igång med gymmandet igen och har även börjat lägga på lite tyngder på benövningarna.
Så jag börjar känna mig stark igen. 
Sakta men säkert går det som sagt åt rätt håll. Även om jag kommer att vara skeptisk att jag verkligen kommer kunna börja springa om en månad så vet man aldrig hur höften mår om just en månad. Den som lever får se.
Leave a Reply
